Tid och ro

Ett huvud är på plats på den figur som jag påbörjade i november förra året. Det är skönt att ta tag i sånt som blivit liggandes, men jag får erkänna att jag tvingade mig själv litegrann. Har egentligen inte så mycket tid, ro och inspiration till tovning och annat pyssel. Försöker förlika mig med tanken att jag faktiskt inte måste ha lust med det just nu....och det går sådär ;-)

7 kommentarer:

Anonym sa...

Mitt huvud kryllar av olika roliga skapande projekt, men är liksom för trött för att få ut det i händerna. Har däremot virkat en påskhare som ska skickas till syrran.Din tovade flicka är verkligen fin och det är fint med silver i broderiet.Våren närmar sig mer och mer nu och med den ljuset,då ska du se att din skaparlusta vaknar.Kram fr.Kicki.

Anonym sa...

Vad jag älskar dina små ullgummor!
Ibland tappar man lusten....men rätt vad det är så finner man sig själv i full färd med att skapa igen. Det är så det är...som en berg och dalbana....dina bilder på dina katt.tassar och katter som spanar är så härliga...jag är ju en stor kattälskare...tycker att dessa djur skänker en sådan frid.
Många kramar från oss i Linneskåpet!

Anonym sa...

jag blir så imponerad av de fina tovade sakerna du gjort
skulle själv vilja lära mig tova- finns ingen kurs där jag bor och var får man tag på ull ?
jag skulle vilja tova ett sittunderlägg att ha på stolen el i bilen - är det svårt tro`?

Poppins sa...

Verkligen fint. Du ger varje liten gumma en egen personlighet.
kram

Sussie sa...

Ser ut som syrran till min vackra flicka :)

Åsas Kammare sa...

Ååååhhh..... är hon till salu??

Hon är superfin!

Anonym sa...

Så underbart söt liten Ullis... tur att du tvingade dej så jag fick se den nu när jag hade vägarna förbi.
Visst är det ändå en känsla av tillfredställelse när man "tvingar sig lite grann" att bli färdig